Södra delen

KartbilderI södra delen av Sagåns öppna dalgång ligger säteriet Målhammar. En lång alle leder norrifrån fram till herrgårdsan-läggningen. Söder om Målhammar får marken en mer småbruten karaktär med tätt liggande moränholmar.

Den gamla vägsträckningen följer landskapets topografi. Området saknar fornminnen bortsett från en praktfull runsten med ristningar på båda sidorna. Den flyttades på 1860-talet till herrgården från den nu övergivna byn, Lilla Kyringe.

Målhammars corps-de-logis, som på 1600-talet ritades av Simon de la Vallee för Johan Baner, blev bara hundra år. Slottet revs eftersom det ansågs för dyrt att vidmakthålla. De två nuvarande flyglarna byggdes om under 1730 – 40-talen, efter att tidigare som ändpaviljonger ha hängt ihop med slottet. De är uppförda i sten, har ljus slätputs, brutet plåttak och kraftigt markerade frontespiser. Dragen är nyklassicistiska. De grova stenväggarna pryds av smidda ankarslutar. Läs mer om Målhammar>>>

I kanten av parken finns ett stall  från 1904 med ljusmålad, omväxlande liggande och stående fasspontpanel. Till gårdsbilden hör också en trädgårdsmästarbostad i samma stil som stallet, samt ett växthus. En av 1880-talets många skolor startades i Målhammar och förlades i änden på en av alléerna. Skolan bestod av två hus i timmer med ljus revetering. Vid Nyhammar ligger Målhammars ekonomi-byggnader och arbetarbostäder samlade. De är rödfärgade med vita snickerier. I skogskanten intill finns också några välbevarade torp förutom arbetarbostäder.

Huvuddelen av området mellan Vedby och Sundängen utgörs av ett småbrutet jordbrukslandskap, rikt på moränholmar och  odlingsrösen. Den sydvästra spetsen intill Ängsösundet består av lövängar – ädellövskog. Den nordsydliga vägsträckningen följer det kuperade landskapet med en sedan lång tid oförändrad sträckning.

Ett större gravfält, med ca femtio runda stensättningar och ett röse, ligger intill Vedby. Gravfältet dateras till järnåldern. I den skogrika delen, intill landsvägen mellan Kungsåra och Ängsö, finns två större rösen från bronsåldern. De är 16 resp 35 meter i diameter.


Huvuddelen av bebyggelsen inom området består av torp. En del av dem har vitreveterad fasad. Till torpmiljön hör timrade bodar i faluröd färg. Stora Bodarna har en större byggnad från omkring 1800 med rödfärgad panel och vita fönsterfoder. Lilla Bodarna på en moränhöjd, har sitt bostadshus flankerat av en bodlänga och ett fd fähus. Alla tre byggnaderna är uppförda av timmer, delvis panelade och rödfärgade. Knutskallarna döljs av knutlådor. De breda, rödfärgade vindskivorna har betydelse för den numera ovanliga taktäckningen, som fortfarande utgörs av vass på flygelbyggnaderna.

SundängenVid Ängsösund finns sedan lång tid en lång, smal äng utmed Mälaren, Sundängen. På alla äldre kartor, från 1689 och framåt, framträder ängen. Numera sköts östra delen som parkmark intill en badplats och den västra delen ingår i en hage. Trots att ingen slåtter äger rum numera ger lokalen fortfarande intryck av hur en löväng med hasselbuketter ser ut. Lokalen är en av de två största och finaste inom kommunen i sitt slag. Nästan alla äldre vägar inom området fanns också på 1600-talet.